Portfolio
I boken ”Att arbeta med portfolio
– teori, förhållningssätt och praktik” som är skriven av
Roger och Birgitta Ellmin läser jag om att när man arbetar med
portfolio dokumenteras elevens utveckling och lärande. Man kan göra
det på olika sätt. Både digitalt och i ”pappersform”. Båda
metoderna har sina för och nackdelar. Jag har valt att lägga vikten
på den digitala dokumentationen då jag arbetar på en it-skola som
försöker bedriva mer och mer arbete med olika digitala hjälpmedel.
Den digitala portfolion anser jag vara mer lämplig för de äldre
eleverna i skolan då den ställer högre krav på förmågan att
reflektera, etik och att kritiskt granska. Men självklart kan man
använda sig av digital portfolio i de lägre åldrarna också.
När man arbetar med digital portfolio
är det viktigt att man som pedagog har goda kunskaper om de tekniska
hjälpmedlen man låter eleverna använda. I alla fall tillräckligt
goda för att man ska kunna hjälpa och stötta eleverna i sitt
dokumenterande av sitt eget lärande. Gunilla Jedeskog (1998) skriver
i boken Datorer, IT och en förändrad skola att pedagogen bör
agera som en handledare istället för en traditionell kunskaps
förmedlare. Arbetet kräver att pedagogerna får fortbildning och
handledning i att använda sig av de olika tekniska hjälpmedlen för
att kunna bedriva arbetet med eleverna och på så sätt utveckla sin
roll som handledare och pedagog.
Att samtidigt lära tillsammans med
eleverna kan ha sina fördelar. Brist på tekniska kunskaper hos
pedagogen eller en brist i tekniska hjälpmedel får inte stå som
ett hinder för eleverna, vilket kan resultera i att intresset för
den egna dokumentationen svalnar och känns jobbigt. När man
arbetar med digital portfolio är det viktigt att fokus ligger på
lärandet och inte på det tekniska. Även om kunskaper om det
tekniska funktionerna är en vinst och en förutsättning i elevens
lärande.
Det finns många olika tekniska
hjälpmedel att använda sig av och dessa skapar i sin tur en uppsjö
av olika möjligheter för eleverna. När eleverna får möjlighet
att använda sig av t.ex. ljud/bild/video inspelningar kan det spegla
elevernas kunskaper och ambitioner på ett sätt som den vanliga
portfolion inte skulle kunnat göra. Eleverna får en chans att
uttrycka sig i fler former än i ”handmålade” bilder, foto och
skrift. En bra möjlighet för alla men framförallt för elever med
speciella behov.
En svårighet med dokumentationen kan
vara att sålla i elevens arbete. Att göra eleverna medvetna om hur
mycket som bör ”förvaras” i portfolion. En allt för gedigen
dokumentation kan istället vara svår att övergripa. Även den
etiska aspekten är viktig att ta hänsyn till. Att kritiskt granska
de alster de hittar på nätet, ange källor, innebörden av att
plagiera och vem som ska ha tillgång till den digitala portfolion är
några viktiga etiska områden eleverna behöver ha förståelse för.
För att kunna detta måste de ha förmåga att reflektera kring sin
egen lärandeprocess. Om portfolion skall finnas att tillgå på
internet måste man beakta hur informationen kan uppfattas av andra
och ha ett godkännande från både eleven och dess målsman.
Portfolion är personlig och den ska inte innehålla några känsliga
uppgifter. Portfolion ska finnas till för eleven, synliggöra
elevens lärande och utveckling. Och som handledare ska man samtala
med eleven, uppmuntra och stötta eleven i sin lärandeprocess.
Om man byter skola måste eleven kunna
flytta med sin portfolio. Om den nya skolan inte arbetar med digital
portfolio, kan detta vara en av de negativa sidorna med att arbeta
med digital portfolio.
