Det var intressant att läsa att 3/4 av de tillfrågade föräldrarna ansåg att de hade det yttersta ansvaret för sitt barns spelande och tv-tittande. Det är bra tycker jag. Fast nu handlar det ju om de yngre barnen 2-9 år. De är inte lika självständiga och har inte lika mycket frihet som de äldre barnen/tonåringarna. På så sätt har ju föräldrarna mer insyn i användandet av interaktiva verktyg/medier. Vad jag undrande är jag läste artikeln var, vad gör en 2 - åring med t.ex. en dator/IPad? Varför leker inte 2- åringen med andra saker. Upptäcker och erfar världen, på riktigt.
Det mesta spelandet förekommer på datorn, men i åldersgrupperna 2-9 år var det tv-tittande som dominerade. I de yngre åldrarna var det lika många flickor som pojkar som konsumerade. De konsumerade även samma eller liknande spel/program. Men i de äldre åldrarna var skillnaden större. Exempelvis spelar 73 % av pojkarna mellan 5 och 9 år dator-/tv-spel på sin fritid jämfört med 34 % av flickorna. Här vill jag ta upp föräldrarollen igen. Hela 71% av föräldrarna ansåg att barnen lärde sig något via sitt medieanvändande. De ansåg att det var roligt och avkopplande och att det stimulerar barnens fantasi. När det handlade om åldersmärkning så svarade 71 % av föräldrarna att de bryr sig om PEGI:s åldersmärkning för dator-/tv-spel.
Dessa svar jag tycker är positiva. Så länge det är ett sunt användande. Men vad beror den stora skillnaden mellan flickors och pojkars medieanvändning? Uppmuntras de lika mycket? Hur ser utbudet ut respektive flickor och pojkars intresse?
Vid användandet av interaktiva verktyg/medier i skolan så är det viktigt att eleven tar ansvar för sitt agerande och användande. En introduktion av "Netikett" hur man beter sig på nätet, var/vad man får hämta, kopiera och att de får lära sig att skydda sin identitet/inloggningar m.m. Väl där kan man få in samhället i klassrummet på t.ex. ett klassråd eller samtala med en annan klass någon annanstans i Sverige. Under ordentliga former så kan detta medie användande vara en stor hjälp att kommunicera med omvärlden.
"Den 25 oktober presenterade Medierådet (1990–2010) rapporten Ungar & Medier 2010, där 2 000 barn och unga mellan 9 och 16 år samt 2 000 föräldrar tillfrågats om ungas medievardag. Rapporten visar att internetanvändningen ökat markant och nu omfattar nästan alla 9–16-åringar. Rapporten innehåller även jämförelser av hur medieanvändningen förändrats sedan 2005."
När det handlar om de äldre barnen 9-16 år är fortfarande tv-tittandet som dominerar. Även internetanvändningen har ökat kraftigt sedan 2008. I dag använder 95 % av barn mellan 9 och 12 år och 98 % av unga mellan 12–16 internet på fritiden. De vanligaste aktiviteterna bland 9–12-åringar är att spela spel (80 %), titta på filmklipp (70 %) och chatta (46 %). Unga mellan 12 och 16 år tittar på filmklipp (75 %), chattar (70 %) och umgås på sociala sajter (68 %).
Dessa förmågor kan man integrera i skolarbetet. Under syfte i läroplan för grundskolan, förskolan ocg fritidshemmet 2011 står det under ämnet samhällskunskap att: "Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga: att söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet."
Under det centralainnehållet år 4-6 läser jag att undervisningen ska innehålla:
- Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
- Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
Könsskillnaderna i den här åldersgruppen 9-16 år är mindre när det gäller användandet av internet. En viss skillnad finns det mellan flickors och pojkars medieanvändande. Fickorna använde sig mer av kommunikation och pojkarna spelade mer spel och såg på filmklipp.
Användandet av alla sociala medier har gjort att man träffas mer sällan i verkliga livet. Istället kompenserar man med att vara delaktig i vännernas "medialiv". Vilka signaler sänder det ut?
Litteratur: http://mediaradet.se/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar