Resan har varit lång och begreppen är många. Dokumentation, analys, reflektion, medieverkyg och sociala medier är bara ett fåtal av begreppen jag jag har fått lära mig. Dessutom har jag fått lära mig processen i att skriva manus, spela in film, klippa och redigera. Från tanke till färdig produkt. Jag har tränat min förmåga att förstå innehållet i en bild och bildens betydelse. Dessa förmågor kommer jag att ha stor användning för i mitt arbete som pedagog. De skapar dessutom en möjlighet för eleverna att lära och erfara olika arbetssätt.
När det handlar om dokumentation så tar jag med mig det Christina Wehner-Gode'e skriver. Att man behöver vara medveten om dokumentationens syfte. Frågeställningar som man kan utgå ifrån enligt Wehner-Gode'e är:
"- Vad är det jag önskar fånga in?
- Vad ska jag använda materialet till?
- Vem ska se det?
- Kan det tänkas att någon är emot att jag dokumenterar?"
(s.60), Wehner-Godée, C. (2010). Att fånga lärandet: pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier.
En portfolio kan se ut på flera sätt. Jag valde att fokusera på den digitala portfolion för att den formen passar mitt arbetssätt och skolans policy bäst. Dokumentationen kan bli oändlig och kännas svårhanterlig. Därför är det viktigt att man sållar bland dokumentationen.
När man arbetar med digital portfolio är det viktigt att man som pedagog har goda kunskaper om de tekniska hjälpmedlen man låter eleverna använda. I alla fall tillräckligt goda för att man ska kunna hjälpa och stötta eleverna i sitt dokumenterande av sitt eget lärande. Gunilla Jedeskog (1998) skriver i boken Datorer, IT och en förändrad skola att pedagogen bör agera som en handledare istället för en traditionell kunskaps förmedlare. Arbetet kräver att pedagogerna får fortbildning och handledning i att använda sig av de olika tekniska hjälpmedlen för att kunna bedriva arbetet med eleverna och på så sätt utveckla sin roll som handledare och pedagog.
Att samtidigt lära tillsammans med eleverna kan ha sina fördelar. Brist på tekniska kunskaper hos pedagogen eller en brist i tekniska hjälpmedel får inte stå som ett hinder för eleverna, vilket kan resultera i att intresset för den egna dokumentationen svalnar och känns jobbigt.
När man arbetar med digital portfolio är det viktigt att fokus ligger på lärandet och inte på det tekniska. Även om kunskaper om det tekniska funktionerna är en vinst och en förutsättning i elevens lärande. Den digitala dokumentationen skall gå att föra vidare till andra skolor då det skulle behövas.
Att reflektera
Reflektionen för oss framåt. Elevernas förmåga att reflektera kring sig själva och sitt lärande behöver övas. Det är vår uppgift att hjälpa dem att börja reflektera. Man kan tillexempel använda en veckodagbok. I den kan eleverna skriva om något de har lärt sig/blivit bättre på under veckan och hur det känns. Man kan även be dem skriva om händelser som skett i hemmet eller i skolan och be dem beskriva hur det känns. Nästa steg blir att beskriva varför det känns så. Vilka olika komponenter som spelar in i att upplevelsen blev som den blev. Arbetet med veckodagboken är i full gång i mitt klassrum. En stund eleverna oftast längtar till.
Hasse Hansson skriver om Zeichners (1996) indelning av begreppet reflektion. Zeichner delar in reflektionen i tre olika nivåer: teknisk, praktisk och kritisk reflektion ur ett elevperspektiv. Genom att vi blir medvetna om de olika reflektions nivåerna, va de främjar och elevernas förhållningssätt till dem, blir vi som pedagoger mer medvetna om vad som händer i klassrummet. Kanske har vi lättare att hjälpa eleverna med reflektionen om vi förstår hur de upplever och utnyttjar situationerna. Emsheimer, P., Hansson, H., & Koppfeldt, T. (2005). Den svårfångade reflektionen.
I artiklarna som handlar om mediers påverkan i lärmiljöer var det intressant att läsa om hur hög procent av barnen som använde internet. I dag använder 95 % av barn mellan 9 och 12 år och 98 % av unga mellan 12–16 internet på fritiden. De vanligaste aktiviteterna bland 9–12-åringar är att spela spel (80 %), titta på filmklipp (70 %) och chatta (46 %). Unga mellan 12 och 16 år tittar på filmklipp (75 %), chattar (70 %) och umgås på sociala sajter (68 %).
Som vuxen och pedagog har man en viktig roll som stöd för barnet och hjälpa det att kritiskt granska de de möter på nätet. Användandet av alla sociala medier har gjort att man träffas mer sällan i verkliga livet. Istället kompenserar man med att vara delaktig i vännernas "medialiv". Vilka signaler sänder det ut? Är en fråga jag ställer mig själv. Hur delaktig är jag i uppfostrandet av "face down" generationen? Där får jag använda min kompetens som pedagog och presentera lämpliga appar, webbsidor m.m.
Radioprogrammet var en uppgift som fick mig att slitas från tårar till bravur. Oj vad slet med att komma underfund med programmet GarageBand. Men med facit på hand är det ett fantastiskt verktyg som har en plats i mitt klassrum. Användningsområdet är enormt. På lucia uppträdde fröknarna på varsin iPad spelandes Mössens julafton. Bara att fästa fast en pappersgitarrhals och spela. Barn och föräldrar blev väldigt överraskade.
Ja som sagt, med detta i bagaget så känner jag att jag har utvecklat både mina kunskaper i IKT och dokumentation. Min syn på IKT och dokumentation har förändrats. Fördjupats. Ett försök att knyta ihop säcken på en kurs där jag utvecklats stort, i min roll som ikt-pedagog i och utanför klassrummet. Jag vill avsluta med att säga att jag ser fram emot att använda mina kunskaper i nutiden och i framtiden.
tisdag 12 februari 2013
måndag 11 februari 2013
Mediers påverkan i lärmiljöer.
"Medierådet (1990–2010) lanserade i oktober 2010 en unik rapport, Småungar & Medier – Fakta om små barns användning och upplevelser av medier. Rapporten beskriver medieanvändningen hos barn mellan 2 och 9 år och bygger på svar från 2 000 tillfrågade föräldrar. Den utgör en delrapport av den stora undersökningen Ungar & Medier men detta är första gången de allra yngsta barnens medievanor kartlagts. Rapporten visar bland annat att 43 % av 2-åringarna har använt dator och att spel är den vanligaste datoraktiviteten för barn mellan 2 och 9 år."
Det var intressant att läsa att 3/4 av de tillfrågade föräldrarna ansåg att de hade det yttersta ansvaret för sitt barns spelande och tv-tittande. Det är bra tycker jag. Fast nu handlar det ju om de yngre barnen 2-9 år. De är inte lika självständiga och har inte lika mycket frihet som de äldre barnen/tonåringarna. På så sätt har ju föräldrarna mer insyn i användandet av interaktiva verktyg/medier. Vad jag undrande är jag läste artikeln var, vad gör en 2 - åring med t.ex. en dator/IPad? Varför leker inte 2- åringen med andra saker. Upptäcker och erfar världen, på riktigt.
Det mesta spelandet förekommer på datorn, men i åldersgrupperna 2-9 år var det tv-tittande som dominerade. I de yngre åldrarna var det lika många flickor som pojkar som konsumerade. De konsumerade även samma eller liknande spel/program. Men i de äldre åldrarna var skillnaden större. Exempelvis spelar 73 % av pojkarna mellan 5 och 9 år dator-/tv-spel på sin fritid jämfört med 34 % av flickorna. Här vill jag ta upp föräldrarollen igen. Hela 71% av föräldrarna ansåg att barnen lärde sig något via sitt medieanvändande. De ansåg att det var roligt och avkopplande och att det stimulerar barnens fantasi. När det handlade om åldersmärkning så svarade 71 % av föräldrarna att de bryr sig om PEGI:s åldersmärkning för dator-/tv-spel.
Dessa svar jag tycker är positiva. Så länge det är ett sunt användande. Men vad beror den stora skillnaden mellan flickors och pojkars medieanvändning? Uppmuntras de lika mycket? Hur ser utbudet ut respektive flickor och pojkars intresse?
Vid användandet av interaktiva verktyg/medier i skolan så är det viktigt att eleven tar ansvar för sitt agerande och användande. En introduktion av "Netikett" hur man beter sig på nätet, var/vad man får hämta, kopiera och att de får lära sig att skydda sin identitet/inloggningar m.m. Väl där kan man få in samhället i klassrummet på t.ex. ett klassråd eller samtala med en annan klass någon annanstans i Sverige. Under ordentliga former så kan detta medie användande vara en stor hjälp att kommunicera med omvärlden.
"Den 25 oktober presenterade Medierådet (1990–2010) rapporten Ungar & Medier 2010, där 2 000 barn och unga mellan 9 och 16 år samt 2 000 föräldrar tillfrågats om ungas medievardag. Rapporten visar att internetanvändningen ökat markant och nu omfattar nästan alla 9–16-åringar. Rapporten innehåller även jämförelser av hur medieanvändningen förändrats sedan 2005."
När det handlar om de äldre barnen 9-16 år är fortfarande tv-tittandet som dominerar. Även internetanvändningen har ökat kraftigt sedan 2008. I dag använder 95 % av barn mellan 9 och 12 år och 98 % av unga mellan 12–16 internet på fritiden. De vanligaste aktiviteterna bland 9–12-åringar är att spela spel (80 %), titta på filmklipp (70 %) och chatta (46 %). Unga mellan 12 och 16 år tittar på filmklipp (75 %), chattar (70 %) och umgås på sociala sajter (68 %).
Dessa förmågor kan man integrera i skolarbetet. Under syfte i läroplan för grundskolan, förskolan ocg fritidshemmet 2011 står det under ämnet samhällskunskap att: "Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga: att söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet."
Under det centralainnehållet år 4-6 läser jag att undervisningen ska innehålla:
Könsskillnaderna i den här åldersgruppen 9-16 år är mindre när det gäller användandet av internet. En viss skillnad finns det mellan flickors och pojkars medieanvändande. Fickorna använde sig mer av kommunikation och pojkarna spelade mer spel och såg på filmklipp.
Användandet av alla sociala medier har gjort att man träffas mer sällan i verkliga livet. Istället kompenserar man med att vara delaktig i vännernas "medialiv". Vilka signaler sänder det ut?
Litteratur: http://mediaradet.se/
Det var intressant att läsa att 3/4 av de tillfrågade föräldrarna ansåg att de hade det yttersta ansvaret för sitt barns spelande och tv-tittande. Det är bra tycker jag. Fast nu handlar det ju om de yngre barnen 2-9 år. De är inte lika självständiga och har inte lika mycket frihet som de äldre barnen/tonåringarna. På så sätt har ju föräldrarna mer insyn i användandet av interaktiva verktyg/medier. Vad jag undrande är jag läste artikeln var, vad gör en 2 - åring med t.ex. en dator/IPad? Varför leker inte 2- åringen med andra saker. Upptäcker och erfar världen, på riktigt.
Det mesta spelandet förekommer på datorn, men i åldersgrupperna 2-9 år var det tv-tittande som dominerade. I de yngre åldrarna var det lika många flickor som pojkar som konsumerade. De konsumerade även samma eller liknande spel/program. Men i de äldre åldrarna var skillnaden större. Exempelvis spelar 73 % av pojkarna mellan 5 och 9 år dator-/tv-spel på sin fritid jämfört med 34 % av flickorna. Här vill jag ta upp föräldrarollen igen. Hela 71% av föräldrarna ansåg att barnen lärde sig något via sitt medieanvändande. De ansåg att det var roligt och avkopplande och att det stimulerar barnens fantasi. När det handlade om åldersmärkning så svarade 71 % av föräldrarna att de bryr sig om PEGI:s åldersmärkning för dator-/tv-spel.
Dessa svar jag tycker är positiva. Så länge det är ett sunt användande. Men vad beror den stora skillnaden mellan flickors och pojkars medieanvändning? Uppmuntras de lika mycket? Hur ser utbudet ut respektive flickor och pojkars intresse?
Vid användandet av interaktiva verktyg/medier i skolan så är det viktigt att eleven tar ansvar för sitt agerande och användande. En introduktion av "Netikett" hur man beter sig på nätet, var/vad man får hämta, kopiera och att de får lära sig att skydda sin identitet/inloggningar m.m. Väl där kan man få in samhället i klassrummet på t.ex. ett klassråd eller samtala med en annan klass någon annanstans i Sverige. Under ordentliga former så kan detta medie användande vara en stor hjälp att kommunicera med omvärlden.
"Den 25 oktober presenterade Medierådet (1990–2010) rapporten Ungar & Medier 2010, där 2 000 barn och unga mellan 9 och 16 år samt 2 000 föräldrar tillfrågats om ungas medievardag. Rapporten visar att internetanvändningen ökat markant och nu omfattar nästan alla 9–16-åringar. Rapporten innehåller även jämförelser av hur medieanvändningen förändrats sedan 2005."
När det handlar om de äldre barnen 9-16 år är fortfarande tv-tittandet som dominerar. Även internetanvändningen har ökat kraftigt sedan 2008. I dag använder 95 % av barn mellan 9 och 12 år och 98 % av unga mellan 12–16 internet på fritiden. De vanligaste aktiviteterna bland 9–12-åringar är att spela spel (80 %), titta på filmklipp (70 %) och chatta (46 %). Unga mellan 12 och 16 år tittar på filmklipp (75 %), chattar (70 %) och umgås på sociala sajter (68 %).
Dessa förmågor kan man integrera i skolarbetet. Under syfte i läroplan för grundskolan, förskolan ocg fritidshemmet 2011 står det under ämnet samhällskunskap att: "Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga: att söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet."
Under det centralainnehållet år 4-6 läser jag att undervisningen ska innehålla:
- Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
- Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
Könsskillnaderna i den här åldersgruppen 9-16 år är mindre när det gäller användandet av internet. En viss skillnad finns det mellan flickors och pojkars medieanvändande. Fickorna använde sig mer av kommunikation och pojkarna spelade mer spel och såg på filmklipp.
Användandet av alla sociala medier har gjort att man träffas mer sällan i verkliga livet. Istället kompenserar man med att vara delaktig i vännernas "medialiv". Vilka signaler sänder det ut?
Litteratur: http://mediaradet.se/
torsdag 13 september 2012
Manus
I STALLET MED IDA OCH SILVER sid 1
1. EXT. UTANFÖR STALLET -DAG.
Ida, Silver
Filmen startar med ett foto på Ida och Silver med texten "Ida och Silver i stallet".
2. INT. I STALLET - DAG.
Ida, Silver
Där efter kommer det en bild på ridstövlar tillsammans med informationstexten "Det är
viktigt att på sig ett par skor med klack när man ska rida".
3. INT. I STALLET - DAG.
Ida, Silver
För att vara tydlig visas en filmsekvens då Ida tar på sig sin säkerhetsväst. Den filmas i stallet. För att känna sig extra trygg använder Ida en säkerhetsväst när hon rider. Den ska vara lagom stor och ordentligt knäppt (o.s).
4. INT. I STALLET - DAG.
Ida, Silver
Följande klipp visar hur Ida ställer in och knäpper sin hjälm. Denna sekvens inspelas också i stallet. Självklart skall hjälmen på. Det är viktigt att kontrollera att den är rätt inställd efter just ditt huvud och att den är ordentligt knäppt (o.s).
5. INT. I STALLET - DAG.
Ida, Silver
Jag filmar hur Ida öppnar boxdörren och trär på Silver grimman. Jag filmar snett framifrån så jag får med hur hon tar på grimman och hur hon knäpper den. Jag låter stallbröder vara öppen så dagsljusen når dem. Hon går in till hästen i boxen och tar på grimman. Glöm inte att kontrollera att den är ordentligt knäppt (o.s).
6. EXT. UTANFÖR STALLET - DAG.
Ida, Silver
Denna sekvens filmas ute i solljuset för att få bästa möjliga ljus. Jag filmar från sidan så jag får med hästens långsida. Hon börjar att rykta hästen på halsen och bogen. Därefter borstar hon hästens ben. Nu är det dags att börja borsta. Det är viktigt att man borstar hela hästen så den blir ren från smuts och lera. Även benen ska borstas (o.s).
FORTSÄTTER
7. EXT. UTANFÖR STALLET - DAG. sid 2
Ida, Silver
Ida borstar Silver på rygg och under magen. Jag filmar från sidan så jag får med hästens långsida.
Nu borstar Ida där sadeln skall sitta. Det är viktigt att man får bort all smuts för annars kan hästen få skav och det bildas sår. Även under magen måste man borsta för där skall sadeljorden sitta (o.s).
8. EXT. UTANFÖR STALLET - DAG.
Ida, Silver
Ida borstar i hästens virvel. Där filmar jag lite närmre för att visa hur hästens virvel ser ut. Att pälsen har en riktning som en solfjäder. Här visar Ida hur man borstar i hästens virvel. Det är viktig att man borstar i samma riktning som pälsen ligger i virveln så det inte blir obekvämt för hästen (o.s).
9. EXT. UTANFÖR STALLET - DAG.
Ida, Silver
Ida borstar hästens svans. Hon står på sidan av hästens bak. Detta filmas bakifrån istället för från sidan. Då är det dags att borsta svansen. Det är viktigt att inte stå precis bakom hästen, så den kan sparka dig (o.s).
10. EXT. UTANFÖR STALLET - DAG.
Ida, Silver
Jag filmar från sidan med fokus på hästens ben och hovar. Därefter visas en närbild på hoven. Ida visar hur hon går tillväga för att förbereda hästen på att kratsa hovarna. Sen visar hon hur hon gör för att kratsa. Nu är det dags att kratsa hovarna. Hon förbereder hästen på vad hon vill göra genom att föra handen längs benen. Sen lyfter hon (o.s). När kratsningen av hoven är klar avslutar hon med att borsta ur den. Så där, nu är det bara att borsta ur hoven (o.s).
11. EXT. UTANFÖR STALLET - DAG.
Ida, Silver
Jag filmar Ida när hon borstar hästens man. Det filmar jag snett från sidan. Texten "Manen skall borstas." visas under sekvensen.
12. EXT. UTANFÖR STALLET - DAG.
Ida, Silver
Ida har satt på hästen sadeln och börjar spänna sadeljorden. Detta filmar jag med en närbild som mer och mer zoomar in på sadeljordens knäppning. Sadeln skall på och det är dags att spänna sadeljorden (o.s).
FORTSÄTTER
13. EXT. UTANFÖR STALLET - DAG. sid 3
Ida, Silver
Ida tar av grimman på hästen men glömmer att sätta den runt hästens hals. Sedan tar hon på tränset. Jag filmar snett från sidan. Bara hästens huvud, hals och bog syns i bild tillsammans med Ida. Nu är det dags att tränsa. Men Ida vad gör du nu? Hon glömmer av sig och tar av grimman istället för att sätta den runt halsen på hästen. Då kan hästen smita. Vilken tur att det gick bra! Den här hästen är så van vid hanteringen (o.s).
14. EXT. UTANFÖR STALLET - DAG.
Ida, Silver
Jag filmar ganska nära för att synliggöra hur hon först spänner käkremmen på tränset och sedan nosgrimman. Nu syns Ida och hästens huvud och hals. Hon börjar med att spänna käkremmen på tränset. Sen tar hon nosgrimman (o.s).
15. EXT. PÅ GRÄSET BREVID MUREN - DAG.
Ida, Silver
Nu visar en bild på hur Ida är på väg att sitta upp i sadeln. Den är tagen från sidan på hästen och har fokus på hur hon är på väg att häva sig upp med ena foten i stigbygeln på vänster sida av hästen. Texten " Nu är det dags att sitta upp i sadeln." visas under bilden.
16. EXT. PÅ GRÄSET BREVID MUREN - DAG.
Ida, Silver
Ida har suttit upp i sadeln och ser nöjd ut. Denna bild är tagen lite längre bort så jag får med hela ekipaget. Texten "Ridturen kan börja! " visas under bilden.
17. EXT. I HAGEN - DAG.
Idomin, Freja
Nu visas en bild på Silvers stallkompisar Idomin som är en mörkbrun shetlandsponny och Freja som är en brun/vit skeck blandning mellan nordsvensk och islandshäst. Denna är tagen framifrån. Nästa vecka får ni träffa Idomin och Freja med Ida i stallet. Vi ses då!
1. EXT. UTANFÖR STALLET -DAG.
Ida, Silver
Filmen startar med ett foto på Ida och Silver med texten "Ida och Silver i stallet".
2. INT. I STALLET - DAG.
Ida, Silver
Där efter kommer det en bild på ridstövlar tillsammans med informationstexten "Det är
viktigt att på sig ett par skor med klack när man ska rida".
3. INT. I STALLET - DAG.
Ida, Silver
För att vara tydlig visas en filmsekvens då Ida tar på sig sin säkerhetsväst. Den filmas i stallet. För att känna sig extra trygg använder Ida en säkerhetsväst när hon rider. Den ska vara lagom stor och ordentligt knäppt (o.s).
4. INT. I STALLET - DAG.
Ida, Silver
Följande klipp visar hur Ida ställer in och knäpper sin hjälm. Denna sekvens inspelas också i stallet. Självklart skall hjälmen på. Det är viktigt att kontrollera att den är rätt inställd efter just ditt huvud och att den är ordentligt knäppt (o.s).
5. INT. I STALLET - DAG.
Ida, Silver
Jag filmar hur Ida öppnar boxdörren och trär på Silver grimman. Jag filmar snett framifrån så jag får med hur hon tar på grimman och hur hon knäpper den. Jag låter stallbröder vara öppen så dagsljusen når dem. Hon går in till hästen i boxen och tar på grimman. Glöm inte att kontrollera att den är ordentligt knäppt (o.s).
6. EXT. UTANFÖR STALLET - DAG.
Ida, Silver
Denna sekvens filmas ute i solljuset för att få bästa möjliga ljus. Jag filmar från sidan så jag får med hästens långsida. Hon börjar att rykta hästen på halsen och bogen. Därefter borstar hon hästens ben. Nu är det dags att börja borsta. Det är viktigt att man borstar hela hästen så den blir ren från smuts och lera. Även benen ska borstas (o.s).
FORTSÄTTER
7. EXT. UTANFÖR STALLET - DAG. sid 2
Ida, Silver
Ida borstar Silver på rygg och under magen. Jag filmar från sidan så jag får med hästens långsida.
Nu borstar Ida där sadeln skall sitta. Det är viktigt att man får bort all smuts för annars kan hästen få skav och det bildas sår. Även under magen måste man borsta för där skall sadeljorden sitta (o.s).
8. EXT. UTANFÖR STALLET - DAG.
Ida, Silver
Ida borstar i hästens virvel. Där filmar jag lite närmre för att visa hur hästens virvel ser ut. Att pälsen har en riktning som en solfjäder. Här visar Ida hur man borstar i hästens virvel. Det är viktig att man borstar i samma riktning som pälsen ligger i virveln så det inte blir obekvämt för hästen (o.s).
9. EXT. UTANFÖR STALLET - DAG.
Ida, Silver
Ida borstar hästens svans. Hon står på sidan av hästens bak. Detta filmas bakifrån istället för från sidan. Då är det dags att borsta svansen. Det är viktigt att inte stå precis bakom hästen, så den kan sparka dig (o.s).
10. EXT. UTANFÖR STALLET - DAG.
Ida, Silver
Jag filmar från sidan med fokus på hästens ben och hovar. Därefter visas en närbild på hoven. Ida visar hur hon går tillväga för att förbereda hästen på att kratsa hovarna. Sen visar hon hur hon gör för att kratsa. Nu är det dags att kratsa hovarna. Hon förbereder hästen på vad hon vill göra genom att föra handen längs benen. Sen lyfter hon (o.s). När kratsningen av hoven är klar avslutar hon med att borsta ur den. Så där, nu är det bara att borsta ur hoven (o.s).
11. EXT. UTANFÖR STALLET - DAG.
Ida, Silver
Jag filmar Ida när hon borstar hästens man. Det filmar jag snett från sidan. Texten "Manen skall borstas." visas under sekvensen.
12. EXT. UTANFÖR STALLET - DAG.
Ida, Silver
Ida har satt på hästen sadeln och börjar spänna sadeljorden. Detta filmar jag med en närbild som mer och mer zoomar in på sadeljordens knäppning. Sadeln skall på och det är dags att spänna sadeljorden (o.s).
FORTSÄTTER
13. EXT. UTANFÖR STALLET - DAG. sid 3
Ida, Silver
Ida tar av grimman på hästen men glömmer att sätta den runt hästens hals. Sedan tar hon på tränset. Jag filmar snett från sidan. Bara hästens huvud, hals och bog syns i bild tillsammans med Ida. Nu är det dags att tränsa. Men Ida vad gör du nu? Hon glömmer av sig och tar av grimman istället för att sätta den runt halsen på hästen. Då kan hästen smita. Vilken tur att det gick bra! Den här hästen är så van vid hanteringen (o.s).
14. EXT. UTANFÖR STALLET - DAG.
Ida, Silver
Jag filmar ganska nära för att synliggöra hur hon först spänner käkremmen på tränset och sedan nosgrimman. Nu syns Ida och hästens huvud och hals. Hon börjar med att spänna käkremmen på tränset. Sen tar hon nosgrimman (o.s).
15. EXT. PÅ GRÄSET BREVID MUREN - DAG.
Ida, Silver
Nu visar en bild på hur Ida är på väg att sitta upp i sadeln. Den är tagen från sidan på hästen och har fokus på hur hon är på väg att häva sig upp med ena foten i stigbygeln på vänster sida av hästen. Texten " Nu är det dags att sitta upp i sadeln." visas under bilden.
16. EXT. PÅ GRÄSET BREVID MUREN - DAG.
Ida, Silver
Ida har suttit upp i sadeln och ser nöjd ut. Denna bild är tagen lite längre bort så jag får med hela ekipaget. Texten "Ridturen kan börja! " visas under bilden.
17. EXT. I HAGEN - DAG.
Idomin, Freja
Nu visas en bild på Silvers stallkompisar Idomin som är en mörkbrun shetlandsponny och Freja som är en brun/vit skeck blandning mellan nordsvensk och islandshäst. Denna är tagen framifrån. Nästa vecka får ni träffa Idomin och Freja med Ida i stallet. Vi ses då!
Synopsis
Synopsis
Titel: I STALLET MED IDA OCH SILVER
Syfte: Att visa på ett enkelt och tydligt sätt hur man går till väga för att göra ordning en häst för en ridtur. Vad som är viktigt att vara medveten om vad det gäller säkerhet i form av utrustning och placering av kroppen nära hästen. Dvs hjälm som är ordentligt inställd och knäppt, skor med klack för att inte foten skall kunna glida igenom stigbygeln och fastna och att använda säkerhetsväst. Att inte stå bakom hästen eller släppa den lös. Vidare visas ryktningens olika steg. Sadlningen och tränsningen. Till sist uppsittning av hästen.
Form: Beställningsfilm - utbildningsfilm. En blandning av stillbilder och film.
Målgrupp: Barn i åldern 3 - 13 år.
Längd: 3 minuter, 38 sekunder.
Filmen börjar med en bild på flickan Ida och hästen Silver. Där efter visas en bild på lämpliga stövlar att ha på sig. En filmsekvens när hon tar på sig sin säkerhetsväst. Där efter kommer ett klipp på hur hon tar på sig sin hjälm och ställer in och knäpper den. Hon går in till hästen i boxen och tar på grimman. Väl ute på stallbacken ryktar hon Silver samtidigt som en berättarröst beskriver vad hon gör och tänker på. Hon sadlar och tränsar hästen och tillsist sitter hon upp i sadeln och ridturen kan börja. Dessa scener blandas av närbilder och ut zoomade sekvenser med både foto och film. I bakgrunden spelas en melodislinga. Scenerna förtydligas med en berättarröst eller text under klippen.
Titel: I STALLET MED IDA OCH SILVER
Syfte: Att visa på ett enkelt och tydligt sätt hur man går till väga för att göra ordning en häst för en ridtur. Vad som är viktigt att vara medveten om vad det gäller säkerhet i form av utrustning och placering av kroppen nära hästen. Dvs hjälm som är ordentligt inställd och knäppt, skor med klack för att inte foten skall kunna glida igenom stigbygeln och fastna och att använda säkerhetsväst. Att inte stå bakom hästen eller släppa den lös. Vidare visas ryktningens olika steg. Sadlningen och tränsningen. Till sist uppsittning av hästen.
Form: Beställningsfilm - utbildningsfilm. En blandning av stillbilder och film.
Målgrupp: Barn i åldern 3 - 13 år.
Längd: 3 minuter, 38 sekunder.
Filmen börjar med en bild på flickan Ida och hästen Silver. Där efter visas en bild på lämpliga stövlar att ha på sig. En filmsekvens när hon tar på sig sin säkerhetsväst. Där efter kommer ett klipp på hur hon tar på sig sin hjälm och ställer in och knäpper den. Hon går in till hästen i boxen och tar på grimman. Väl ute på stallbacken ryktar hon Silver samtidigt som en berättarröst beskriver vad hon gör och tänker på. Hon sadlar och tränsar hästen och tillsist sitter hon upp i sadeln och ridturen kan börja. Dessa scener blandas av närbilder och ut zoomade sekvenser med både foto och film. I bakgrunden spelas en melodislinga. Scenerna förtydligas med en berättarröst eller text under klippen.
onsdag 15 augusti 2012
Portfolio
I boken ”Att arbeta med portfolio
– teori, förhållningssätt och praktik” som är skriven av
Roger och Birgitta Ellmin läser jag om att när man arbetar med
portfolio dokumenteras elevens utveckling och lärande. Man kan göra
det på olika sätt. Både digitalt och i ”pappersform”. Båda
metoderna har sina för och nackdelar. Jag har valt att lägga vikten
på den digitala dokumentationen då jag arbetar på en it-skola som
försöker bedriva mer och mer arbete med olika digitala hjälpmedel.
Den digitala portfolion anser jag vara mer lämplig för de äldre
eleverna i skolan då den ställer högre krav på förmågan att
reflektera, etik och att kritiskt granska. Men självklart kan man
använda sig av digital portfolio i de lägre åldrarna också.
När man arbetar med digital portfolio
är det viktigt att man som pedagog har goda kunskaper om de tekniska
hjälpmedlen man låter eleverna använda. I alla fall tillräckligt
goda för att man ska kunna hjälpa och stötta eleverna i sitt
dokumenterande av sitt eget lärande. Gunilla Jedeskog (1998) skriver
i boken Datorer, IT och en förändrad skola att pedagogen bör
agera som en handledare istället för en traditionell kunskaps
förmedlare. Arbetet kräver att pedagogerna får fortbildning och
handledning i att använda sig av de olika tekniska hjälpmedlen för
att kunna bedriva arbetet med eleverna och på så sätt utveckla sin
roll som handledare och pedagog.
Att samtidigt lära tillsammans med
eleverna kan ha sina fördelar. Brist på tekniska kunskaper hos
pedagogen eller en brist i tekniska hjälpmedel får inte stå som
ett hinder för eleverna, vilket kan resultera i att intresset för
den egna dokumentationen svalnar och känns jobbigt. När man
arbetar med digital portfolio är det viktigt att fokus ligger på
lärandet och inte på det tekniska. Även om kunskaper om det
tekniska funktionerna är en vinst och en förutsättning i elevens
lärande.
Det finns många olika tekniska
hjälpmedel att använda sig av och dessa skapar i sin tur en uppsjö
av olika möjligheter för eleverna. När eleverna får möjlighet
att använda sig av t.ex. ljud/bild/video inspelningar kan det spegla
elevernas kunskaper och ambitioner på ett sätt som den vanliga
portfolion inte skulle kunnat göra. Eleverna får en chans att
uttrycka sig i fler former än i ”handmålade” bilder, foto och
skrift. En bra möjlighet för alla men framförallt för elever med
speciella behov.
En svårighet med dokumentationen kan
vara att sålla i elevens arbete. Att göra eleverna medvetna om hur
mycket som bör ”förvaras” i portfolion. En allt för gedigen
dokumentation kan istället vara svår att övergripa. Även den
etiska aspekten är viktig att ta hänsyn till. Att kritiskt granska
de alster de hittar på nätet, ange källor, innebörden av att
plagiera och vem som ska ha tillgång till den digitala portfolion är
några viktiga etiska områden eleverna behöver ha förståelse för.
För att kunna detta måste de ha förmåga att reflektera kring sin
egen lärandeprocess. Om portfolion skall finnas att tillgå på
internet måste man beakta hur informationen kan uppfattas av andra
och ha ett godkännande från både eleven och dess målsman.
Portfolion är personlig och den ska inte innehålla några känsliga
uppgifter. Portfolion ska finnas till för eleven, synliggöra
elevens lärande och utveckling. Och som handledare ska man samtala
med eleven, uppmuntra och stötta eleven i sin lärandeprocess.
Om man byter skola måste eleven kunna
flytta med sin portfolio. Om den nya skolan inte arbetar med digital
portfolio, kan detta vara en av de negativa sidorna med att arbeta
med digital portfolio.
måndag 30 januari 2012
Den svårfångade reflektionen
Mina tankar om reflektion innan boken.
Att reflektera kan man likna att man letar efter svar och lösningar. Svar på om man uppfattat och agerat rätt i den situation man befunnit sig i. Lösningarna kommer då jag fått erfarenheten och har någonting att jämföra med. Därefter kan jag utvärdera och utveckla mitt tänkande. Kanske dra paralleller till tidigare erfarenheter eller andras erfarenheter jag fått ta del av. Att det leder framåt.
I boken Den svårfångade reflektionen läser jag " var ska jag reflektera?" (s.8) Peter Emsheimer skriver om rummet och mellan rummen. Att man kan reflektera i den situation/det rum man befinner sig i men man kan även reflektera i mellanrummet mellan de olika rummen. Det i sin tur kan leda till skapande av nya rum. Det får mig att tänka på fantasins roll som Vygotskij (1995) skriver om. Vygotskij beskriver fantasins karaktär.
"-Fantasin är beroende av erfarenheten/verkligheten.
-Beskrivningar av komplexa verkligheter genererar fantasier - vi kan föreställa oss hur det är som vi aldrig sett och sådana fantasiprodukter består av förvandlade och omarbetad element ur verkligheten." ( s. 6)
Fantasin blir ett hjälpmedel för att hitta nya lösningar. En möjlighet till think outside the box tänkande, tänker jag. " En viktig del av det reflekterande arbetet handlar om att kombinera och förena pusselbitar som inte till synes höra ihop. Fantasin utgör en hjälp till nya kombinationer." (s. 6) Vi behöver vidga våra erfarenhetsvärldar och vårt tänkande för att ta oss framåt.
När jag läste om och tittade på en bild i bildbilden, kändes det som bilden talade till mig på fler sätt än den gjort tidigare. Kanske för att det var just en bild i bilden dvs två bilder. En bild med från början kanske ett annat syfte men som satts ihop för att skildra en ny eller ytterligare en verklighet. Kanske i ett helt nytt kontext. Tidslinjen i bilden ger oss en ledtråd om bildens innehåll. Eller gör den det? Om jag som betraktare inte har erfarenheten av det som visas och vilken tidsepok det kommer ifrån tänker jag att bilden kan bli missvisande. Men hur ska man skydda sig från det när tolkningen är min egen som betraktare.
Thomas Koppfeldt skriver om vad man som betraktare kan göra, för att bruket av den ska bli så givande möjligt i reflektionssynpunkt.
"1. ge sig på bilden
2. få ut något ur den
3. ta tillbaka detta till sig själv (reflectare; böja till baka)
4. tänka/känna kring och med det som "plockas ut"
5. återföra (reflektera) denna bearbetning till bilden osv." (s.110)
Han liknar bildens funktion vid ett bollplank där man kan bolla med sin förståelse av bildens budskap/syfte, bearbeta och reflektera.
När jag ger mig in i detta tänkandet slår jag nästan knut på mig själv. Men när jag funderar en stund reder jag ut den igen.
Vikten av att reflektera är stor. Jag fick tipset på en föreläsning att man borde avsluta dagen med att reflektera över vad vi har lärt oss idag. Det är något jag ska anamma och försöka använda mig av. Kanske använda en reflektionsbok. Det måste både finnas plats och tid för reflektion. Man behöver fråga sig själv vad man vinner på att skapa den tiden och möjligheten för eleverna att reflektera.
Thomas Koppfeldt skriver "Att själv göra bilder är också att gripa om världen." ( s.108) Mycket intressant tycker jag. I bilderna visar man sina erfarenhetsvärldar från enstaka objekt och tecken till en sammansättning av olika kombinationer.
Jag läser vidare och desto mer jag läser om vad reflektion är känner jag mer och mer hur lite jag vet. Fast jag känner ändå att min förståelse av reflektion är mycket större än va den var innan jag läste boken. När jag tänker på att reflektionen är min egen och det beror på vad jag gör med den, känner jag mig både lugnare och tryggare i min förståelse. Om jag inte gör något med den är min reflektion bara en tanke då?
Hasse Hansson skriver om Zeichners (1996) indelning av begreppet reflektion. Zeichner delar in reflektionen i tre olika nivåer: teknisk, praktisk och kritisk reflektion ur ett elevperspektiv. Genom att vi blir medvetna om de olika reflektions nivåerna, va de främjar och elevernas förhållningssätt till dem, blir vi som pedagoger mer medvetna om vad som händer i klassrummet. Kanske har vi lättare att hjälpa eleverna med reflektionen om vi förstår hur de upplever och utnyttjar situationerna.
Att reflektera kan man likna att man letar efter svar och lösningar. Svar på om man uppfattat och agerat rätt i den situation man befunnit sig i. Lösningarna kommer då jag fått erfarenheten och har någonting att jämföra med. Därefter kan jag utvärdera och utveckla mitt tänkande. Kanske dra paralleller till tidigare erfarenheter eller andras erfarenheter jag fått ta del av. Att det leder framåt.
I boken Den svårfångade reflektionen läser jag " var ska jag reflektera?" (s.8) Peter Emsheimer skriver om rummet och mellan rummen. Att man kan reflektera i den situation/det rum man befinner sig i men man kan även reflektera i mellanrummet mellan de olika rummen. Det i sin tur kan leda till skapande av nya rum. Det får mig att tänka på fantasins roll som Vygotskij (1995) skriver om. Vygotskij beskriver fantasins karaktär.
"-Fantasin är beroende av erfarenheten/verkligheten.
-Beskrivningar av komplexa verkligheter genererar fantasier - vi kan föreställa oss hur det är som vi aldrig sett och sådana fantasiprodukter består av förvandlade och omarbetad element ur verkligheten." ( s. 6)
Fantasin blir ett hjälpmedel för att hitta nya lösningar. En möjlighet till think outside the box tänkande, tänker jag. " En viktig del av det reflekterande arbetet handlar om att kombinera och förena pusselbitar som inte till synes höra ihop. Fantasin utgör en hjälp till nya kombinationer." (s. 6) Vi behöver vidga våra erfarenhetsvärldar och vårt tänkande för att ta oss framåt.
När jag läste om och tittade på en bild i bildbilden, kändes det som bilden talade till mig på fler sätt än den gjort tidigare. Kanske för att det var just en bild i bilden dvs två bilder. En bild med från början kanske ett annat syfte men som satts ihop för att skildra en ny eller ytterligare en verklighet. Kanske i ett helt nytt kontext. Tidslinjen i bilden ger oss en ledtråd om bildens innehåll. Eller gör den det? Om jag som betraktare inte har erfarenheten av det som visas och vilken tidsepok det kommer ifrån tänker jag att bilden kan bli missvisande. Men hur ska man skydda sig från det när tolkningen är min egen som betraktare.
Thomas Koppfeldt skriver om vad man som betraktare kan göra, för att bruket av den ska bli så givande möjligt i reflektionssynpunkt.
"1. ge sig på bilden
2. få ut något ur den
3. ta tillbaka detta till sig själv (reflectare; böja till baka)
4. tänka/känna kring och med det som "plockas ut"
5. återföra (reflektera) denna bearbetning till bilden osv." (s.110)
Han liknar bildens funktion vid ett bollplank där man kan bolla med sin förståelse av bildens budskap/syfte, bearbeta och reflektera.
När jag ger mig in i detta tänkandet slår jag nästan knut på mig själv. Men när jag funderar en stund reder jag ut den igen.
Vikten av att reflektera är stor. Jag fick tipset på en föreläsning att man borde avsluta dagen med att reflektera över vad vi har lärt oss idag. Det är något jag ska anamma och försöka använda mig av. Kanske använda en reflektionsbok. Det måste både finnas plats och tid för reflektion. Man behöver fråga sig själv vad man vinner på att skapa den tiden och möjligheten för eleverna att reflektera.
Thomas Koppfeldt skriver "Att själv göra bilder är också att gripa om världen." ( s.108) Mycket intressant tycker jag. I bilderna visar man sina erfarenhetsvärldar från enstaka objekt och tecken till en sammansättning av olika kombinationer.
Jag läser vidare och desto mer jag läser om vad reflektion är känner jag mer och mer hur lite jag vet. Fast jag känner ändå att min förståelse av reflektion är mycket större än va den var innan jag läste boken. När jag tänker på att reflektionen är min egen och det beror på vad jag gör med den, känner jag mig både lugnare och tryggare i min förståelse. Om jag inte gör något med den är min reflektion bara en tanke då?
Hasse Hansson skriver om Zeichners (1996) indelning av begreppet reflektion. Zeichner delar in reflektionen i tre olika nivåer: teknisk, praktisk och kritisk reflektion ur ett elevperspektiv. Genom att vi blir medvetna om de olika reflektions nivåerna, va de främjar och elevernas förhållningssätt till dem, blir vi som pedagoger mer medvetna om vad som händer i klassrummet. Kanske har vi lättare att hjälpa eleverna med reflektionen om vi förstår hur de upplever och utnyttjar situationerna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)